En tripp till Härjedalen

Jo då, det blev en lite tripp till Härjedalen, om än lite händelserik (inte helt ovanligt)
Gav mig av på småvägar (för det är där de flesta fotoställen dyker upp) landade jag i Uppsala då jag missat att bunkra några småsaker.
Därefter depåstopp hos goda vänner i Harbo fortsatte resan norrut med mål att övernatta vid Lossjön, resan dit var stundtals regnig och mestadels i mörker….
När man väl vaknat och fått i sig lite nödvändigt, kunde man konstatera att platsen kanske inte var vacker, men däremot utsikten.



Vägen vidare var hyffsat klar, småvägar så gott det gick mot Sveg.
Första stoppet blev vid björnån (ligger längs E45:an, så gick det med småvägar 😉 ). en å där de byggt upp stenmurar för att leda vattnet.
Bredvid vägen längs ån ligger en rastplats, där hade även ett par tyskar stannat, riktigt trevliga, men de tittade ganska oroligt när jag med kamerautrustning började ta mig ut på hala stenar för att komma dit jag trodde att det skulle bli bra bilder, väl där konstaterade jag att det nog blir bättre bilder från andra sidan ån, och dit gick det enligt uppgift inte att ta sig fram (enligt lokalbefolkningen),

På väg tillbaka till bilen såg jag färsk björnskit, förmodligen hade den gjort som tyskarna, tittat på den där egendomliga typen som ger sig ut på hala stenar med kamerautrustning.

 
En del hyffsade bilder blev det dock.
 
Innan Sveg stannade jag och började rodda upp mörkläggningsgardiner, av någon anledning hittade jag inte allt så det blev bara på mittre sidorutor och bakrutorna, bakre sidorutor kvarstod.
 
Nästa anhalt blev Sveg, där Frasses bjöd (betalade dock då springnota inte är min paradgren 😉 ) på lunch, och återigen bunkrade jag lite småsaker som jag missat 😀
 
Sedan bar det ut på småvägar, GPS programmet på plattan hävdade att jag skulle ta en väg men då jag som kille vet bättre än alla kartböcker i världen så körde jag svängde vänster i Linsell, vilket blev en omväg till till Mittåfallet, men den vägen gav mig i varje fall ett foto. 🙂
 
 
Till Mittåfallet blev en liten promenad, stel som man var efter bilkörning var det en liten pärs, dock inte någon avancerad promenad.
Nu  missade jag en liten fläck på ND filtret så vissa bilder blev förstörda (givetvis de bästa).


Längs flatruetvägen såg jag en möjlighet till solnedgång, och så där på beställning dök en rastplats upp, utsikten från förarsidan var riktigt lovande.
Men det åt andra sidan förvånade mest, mit ute i ingenstans längs en grusväg utan bebyggelse så långt ögat nådde, kunde man köpa ljus!

Nu valde jag att fokusera på den solnedgång som komma skulle!
I väntan på den brassade jag på grillen och något att äta då mat och sov klockan ringt för middag.

Det var ett evigt åkande av bilar förbi, och till slut kom även den som troligtvis sålde ljusen, förmodligen oroade av att jag stannade så länge, de åkte inte förrän jag åkt.

Det fanns flera anledningar till att bege sig hemåt redan då jag åkte därifrån, delvis för att jag behövde vara hemma under lördagen, så det blev att åka söderut,
Nu kan man ju inte åka samma väg, så framåt och en omväg till Hede, en spash and dash i Sveg och tillbaka till Lossjön.

Vaknar, går ut och slår en stråle, och känner att förnödenheter behövs, dock hade telefonen plingat till så jag drar igen skjutdörren, den går inte igen ordentligt så jag tar i hårdare, så pass att den går igen och går i lås, bilnyckel, mobiltelefon, surfplatta, allt utom kläder och skor ligger i bilen!
Inser att för andra gången på 30 år har jag låst in bilnyckeln i bilen utan att själv kunna ta sig in, och runtomkring ser jag bara tyskregistrerade bilar!

Efter en stund kommer en husbil rullades (den hade tydligen gömt sig  bakom tyskarna) med svenska registreringsskyltar, går fram och förklarar min situation och frågar om de kan hjälpa till med att ringa om hjälp,  det äldre paret var mycket vänliga.
Dilemmat var dock att ingen av oss visste var man skulle ringa, polisen var inte till att tänka på enligt paret, då de troligtvis var i Huddik, och bärgare visste de inte till, men sen kom de på att de kände en polis vid namn Rolf,  han gav dem ett tips på bärgare i Ljusdal som skulle vara den närmaste, Kurres bilbärgning.
Han meddelade att han höll på med ett jobb och kunde åka 20 minuter senare.

Men vad betydde väl tid för den som inet har någon klocka, den låg ju i bilen 😀
Det äldre paret åkte och själv satte jag mig att vänta,  det jag saknade mest var faktiskt kameran.
Den hade kunnat förkorta den upplevda tiden rejält, för överallt såg jag sådant som jag kunnat ägna mig åt att fotografera, under vägbron över nån å bodde svalor.
Det jag oroade mig mest för att det var lite mörka moln söderut,  dock kände nog även vädret på sig att jag redan hade det tillräckligt eländigt när jag satt där utan kamera.

Kurre dök upp och bilen låstes upp, han fick försäkringsuppgifterna och efter en timmes skitsnack så var han tvungen att åka på nästa jobb.
Hungrig och kaffetörstande bestämde jag mig för att lyxa till det (kände att jag var värd det), så jag gav mig av för att jaga lagad mat, Ljusdal here i come, trodde jag.
I Färila får jag syn på en skylt som pekar mot Edsbyn, så kursändring mot Edsbyn och 1921 pizzeria, givetvis småvägar.

efter en kostcirkel (pizza) och en balja svart började jag känna att det kanske var dags att köra rakare väger om jag skulle komma hem alls så näsan styrdes mot E4:an, vilket jävla misstag!
Nu började regnet, och väl på motorvägen började det vräka ned stundtals, och en bit från Gevalävle var det tvärstopp i södergående, växlande spöregn och åska, vädret höll i sig stadigt halvvägs till Uppsala.

Det var en liten tur det